Anders Ynnerman om AI, agenter, ledarskap och det mänskliga omdömets betydelse

Anders Ynnerman är internationellt erkänd professor och forskningsledare inom visualisering vid Linköpings universitet, IVA-ledamot och ordförande för WASP, Sveriges största forskningssatsning inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvara. Hans arbete fokuserar på hur komplex information kan göras begriplig och användbar, så att människor och organisationer kan se samband, upptäcka möjligheter och fatta bättre beslut.

Under morgonen gav Anders en inblick i den snabba AI-utvecklingen. Samtalet rörde sig från agenter, humanoider och världsmodeller till etik, kritiskt tänkande och behovet av platser där vi fortfarande kan vara nedkopplade.

Tre trender som formar AI-utvecklingen 2026

Generativ AI har på kort tid förändrat hur människor skapar, söker och bearbetar information. Tempot är så högt att Anders beskrev hur delar av forskarvärlden är oroade, t.ex. inom matematik där en diskussion om vad AI-utvecklingen innebär pågår för fullt. Enligt Anders är det framför allt tre områden som nu driver utvecklingen vidare: AI-agenter, världsmodeller och fysisk AI.

AI-agenter skiljer sig från dagens mer reaktiva verktyg genom att de kan få ett mål, tolka sin kontext, resonera kring olika alternativ och utföra flera steg för att nå ett resultat. Världsmodeller handlar i sin tur om att AI börjar utveckla en djupare förståelse för hur den fysiska världen fungerar, exempelvis vad som händer när ett föremål faller eller hur olika händelser hänger samman. Det skapar nya möjligheter för autonoma system, robotik och humanoider.

”AI börjar lära sig hur världen ser ut. Den börjar närma sig en förståelse för fysiken och de kausala sambanden mellan olika händelser. Det är den typen av förståelse som behövs för att vi ska kunna utveckla autonoma system som kan verka i den fysiska världen”, menar Anders.

Utvecklingen handlar alltså inte bara om modeller som blir skickligare på språk eller bild. AI börjar i högre grad kunna agera i, och inte enbart beskriva, sin omvärld.

AI börjar lära sig hur världen ser ut. Den börjar närma sig en förståelse för fysiken och de kausala sambanden mellan olika händelser. Det är den typen av förståelse som behövs för att vi ska kunna utveckla autonoma system som kan verka i den fysiska världen.

AI-agenter: från människan i loopen till människan ovanför loopen

När AI-system får större handlingsutrymme förändras också människans roll. I verksamheter med höga krav på säkerhet, tillit och regeluppfyllelse betonade Anders vikten av ”human in the loop” – att människan fortsatt finns i loopen och godkänner beslut.

Samtidigt beskrev han en bredare trend i AI-utvecklingen, nära kopplad till agenter, som nu sammanfattas i ett nytt buzzword: ”humans above the loop”. Istället för att godkänna varje enskilt steg är människan ovanför loopen och sätter ramar, policyer och kontrollpunkter för vad agenten får göra.

Därefter kan agenter arbeta mer självständigt, medan människan övervakar och går in när det behövs. Det skapar, enligt Anders, ”hastighet i agentsystem på ett helt annat sätt”.

Det innebär inte mindre mänskligt ansvar. Tvärtom flyttas ansvaret till en högre nivå. Ledare behöver formulera syfte och riktning, sätta gränser och bestämma vem som får ingripa. Loggning, spårbarhet, ägarskap och kostnadskontroll blir centralt när systemen får större självständighet.

Anders råd till organisationer är att börja begränsat:

”Ska man börja arbeta med agenter bör man börja med smala och tydligt avgränsade områden. Se till att allt loggas, att det går att följa vad som har hänt och att det är tydligt vem som är ansvarig om något går fel.”

Visualisering som pedagogiskt verktyg

En röd tråd i Anders forskning är hur visualisering kan göra komplex information möjlig att förstå, undersöka och dela. Ett exempel är Tellus, en fysisk jordglob som människor kan interagera med och ställa frågor till. Genom att kombinera data, visualisering och samtal blir komplexa samband mer konkreta. Det är också en pedagogisk poäng: när människor kan se och utforska mönster tillsammans blir det lättare att förstå, pröva hypoteser och fatta bättre beslut.

”Visualisering handlar om att göra det komplexa begripligt. När vi kan se data och samband framför oss får vi också bättre förutsättningar att förstå, diskutera och lära tillsammans”, säger Anders.

När teknikens utveckling blir en fråga för humaniora

Trots att utvecklingen drivs av tekniska genombrott betonade Anders att nästa fas också kräver andra perspektiv. När AI kan analysera, producera och agera i större skala blir frågor om syfte, ansvar och omdöme mer avgörande. Som Anders beskriver:

”De stora utmaningar som jag ser just nu ligger kanske mindre inom det tekniska området. Det är inom samhällsvetenskap, moral och etik som vi behöver de stora insatserna. Vi ser ett helt nytt behov av samarbete mellan humaniora och teknisk forskning och utveckling.”

Det är just i det skiftet som Novare Leaderships arbete med The Human Layer tar sin utgångspunkt. För Christina Andersson, vd för Novare Leadership, handlar frågan inte bara om vad tekniken kan göra, utan om hur organisationer omvandlar ny kapacitet till riktning, tillit och affärsnytta:

”När tekniken gör oss snabbare räcker det inte att producera mer. Ledarskapets uppgift blir att skapa riktning, stärka omdöme och kritiskt tänkande, bygga tillit och avgöra vad den frigjorda kapaciteten ska användas till. Det mänskliga lagret är inte en mjuk fråga vid sidan av affären. Det är ofta det som avgör om tekniken faktiskt blir värdeskapande.”

De stora utmaningar som jag ser just nu ligger kanske mindre inom det tekniska området. Det är inom samhällsvetenskap, moral och etik som vi behöver de stora insatserna. Vi ser ett helt nytt behov av samarbete mellan humaniora och teknisk forskning och utveckling.

Att värna om det nedkopplade samhället

När nya digitala gränssnitt, virtuella miljöer och humanoider blir en större del av vår vardag väcks också frågan om vilka miljöer vi vill bevara. Anders betonade vikten av att tekniken inte tillåts genomsyra varje ögonblick eller sammanhang:

”Vi kommer värna det nedkopplade samhället. Vi behöver rum som skapar möjligheter till andra typer av samtal och möten.”

Det nedkopplade blir ur det perspektivet inte ett avståndstagande från tekniken. Det blir ett medvetet val för att skapa utrymme för koncentration, reflektion och mänskliga möten. För ledare blir förmågan att avgöra när tekniken ska förstärka arbetet, och när den bör stå tillbaka, en viktig del av det strategiska omdömet.

Ledarskap kräver fler kompetenser kring bordet

Anders avslutade med ett konkret råd till ledare som vill förstå utvecklingen bättre: prata med en forskare. AI-området är för omfattande för att en enskild person ska kunna överblicka allt. Istället behöver organisationer bygga tvärfunktionella team där teknisk expertis möter affärsförståelse, ledarskap, ekonomi och humaniora.

På frågan om hur han själv håller sig uppdaterad lyfter Anders The Economist som en återkommande källa. Han uppskattar särskilt hur tidningen fångar upp nya trender, sätter AI-utvecklingen i ett bredare samhällsperspektiv och kopplar tekniska genombrott till affärsmodeller, politik och ekonomisk utveckling.

Prata med en forskare. AI-området är för omfattande för att en enskild person ska kunna överblicka allt.

AI som ledarskapsfråga på Novare Leadership

Frukosteventet visade också vilken roll nätverksträffarna har i Novares Mentorprogram. De tillför ett värdefullt lager av nätverk, inspiration och nya perspektiv.

”Här får mentorparen möta aktuella gästtalare, ta med sig nya perspektiv och utbyta erfarenheter med andra mentorer och adepter. Kombinationen av kunskap, reflektion och personliga möten är central i programmet”, säger Sarah Scheller, ansvarig för Novares Mentorprogram.

”AI-frågorna ryms i Mentorprogrammet, men är såklart också en viktig del i våra övriga öppna och skräddarsydda program. Vi ser ett tydligt behov hos ledningsgrupper att komma närmare arbetet och översätta AI-aktivitet till verklig riktning och prioritering”, säger Christina Andersson, vd för Novare Leadership.

Vi ser ett tydligt behov hos ledningsgrupper att komma närmare arbetet och översätta AI-aktivitet till verklig riktning och prioritering.  – Christina Andersson, vd Novare Leadership