Så påverkas ditt beslutsfattande när du använder ert Corporate Language
I vår globaliserade värld är det många av oss som kommunicerar och fattar viktiga beslut med hjälp av ett annat språk än vårt modersmål. Visst är det spännande att någon som är uppvuxen i Sverige drar till Silicon Valley, jobbar med ett team i Delhi, eller att någon tycker att det är värt att betala för att åka till Geneve på ett möte. Vissa människor verkar mer eller mindre konstant vara på resande fot, och verkar klara sig utmärkt med affärsengelska på heltid.
Samtidigt: Att inte prata det språk man är bäst på borde ha någon form av nackdel. Åtminstone om man skall tro en mängd forskning om hemspråk som pekar på att tvåspråkiga skolelever har stora fördelar av att använda sitt förstaspråk vid problemlösning och lärande. Eller att, som i mitt fall, konstatera att jag är klart tröttare i huvudet efter en dag med en engelskspråkig ledningsgrupp, än med en grupp ledare som talar mitt modersmål.
Nu kanske du säger: ”Det är ju skillnad på barn och vuxna.” Och det är det ju – men inte till de vuxnas fördel. Vi lär oss snabbast som barn, och sen blir vi segare i huvudet. En känd språkprofessor påstod att vi behöver ha ett ordförråd på ca 50 000 ord för att fullt ut kunna navigera i samhället. Dessutom enligt en stor kartläggning har de flesta ”non-native English spekaers” ett ordförråd på ca 10 000 engelska ord. Innan du osäkrar ditt tangentbord, låt mig säga följande: givetvis finns det stora skillnader mellan olika människors språkförmåga. Men den som inte vuxit upp i en viss språkmiljö har mycket svårt att komma upp i de där 50 000 orden, oavsett hur mycket den lärde sig i skolans språkundervisning. Detta är alltså vad språkvetarna säger. Låt oss sedan titta på den psykologiska forskningen gällande språk och beslutsfattande.
Å ena sidan utvärderas besluten ur ett effektivitetsperspektiv: om vi exempelvis vill producera våra varor till absolut lägsta kostnad, hur skall vi göra det? Å andra sidan utvärderas besluten ur ett etiskt perspektiv, där man antar att vi som beslutsfattare har moraliska normer som vägleder oss gällande rätt och fel i förhållande till utfallet av ett visst beslut. Även om vi exempelvis kan låta föräldralösa barn producera våra billiga varor i ett dragigt skjul utan hänsyn till deras hälsa, stöter de flesta av oss på inre motstånd när vi tänker på det alternativet. En god beslutsfattare skall helt enkelt få ont i själen när hen överväger ett beslut som bryter mot de egna normerna.
Och här blir det riktigt intressant. Ett flertal studier pekar nämligen på att vi blir mindre moraliska och mer resultatsorienterade när vi fattar beslut i sammanhang där vi inte får använda ens modersmål. Att kommunicera och fatta beslut på ett andraspråk minskar riskaversion och försvagar känslan av att vi är personligt ansvariga för våra beslut. Det finns till och med ett ord för fenomenet: The Foreign Language Effect (FLE). Det gör således alltså mindre ont i själen att fatta omoraliska beslut när man använder sitt andraspråk.
– Jaha, kanske du säger nu, ”det var ju lagom muntert. Alltså, med tanke på hur mycket av världens affärsbeslut som fattas av folk som inte använder sitt modersmål”.
Men ge inte upp – lyckligtvis finns åtgärder som kan reducera potentiellt negativa effekter av att fatta beslut på ett annat språk än sitt modersmål:
1 – Medvetenhet om fenomenet: En grundläggande åtgärd är att öka medvetenheten om FLE. Genom att förstå att beslutsfattande kan påverkas av att använda främmande språk kan ledare vara mer försiktiga när de tar viktiga beslut i sådana situationer.
2 – God förståelse gällande andraspråket: Att utvärdera språkförmåga när du skall utse din nästa operations-chef i Sydostasien kan alltså vara en god idé, liksom att se till att expats får språkträning. Risken för bristande kvalitet i beslutsfattande minskar nämligen när man blir bättre på andraspråket.
3 – Ökad medvetenhet om känslomässig anknytning: Att vara medveten om att det kan finnas en minskad känslomässig anknytning till ett främmande språk kan hjälpa individer att kompensera för detta. Genom att aktivt försöka ansluta sig till de moraliska och emotionella aspekterna av en situation, även om de talar ett främmande språk, kan de minska de negativa effekterna av FLE.
4 – Användning av modersmål vid kritiska beslut: I vissa situationer, särskilt när det gäller moraliska eller komplexa beslut, kan du överväga att låta beslutsfattare använda sitt modersmål. Detta kan ge dem en starkare känslomässig koppling till beslutet och minska risken för oönskade konsekvenser.
5 – Kognitiv reflektion: Att främja ett mer djupgående tänkande och kognitiv reflektion i beslutsfattandet kan minska impulskaraktären av beslut som påverkas av FLE. Människor kan utveckla medvetna strategier för att analysera konsekvenser och överväga moraliska aspekter mer noggrant.
Och tänk på att utmaningar är till för att övervinnas – även språkliga sådana. Lycka till!
– Andreas Lökken, Head of Executive Assessment på Novare Executive Search