Om konsten att vara framgångsrikt förbannad på jobbet
Ilska är något som ofta ses som ett problem i professionella sammanhang, men en nyligen publicerad studie visar att ilska kan vara en kraft för positiv förändring.
Studien, som utforskade ilskans roll i relationer, fann att förekomsten av ilska hos en individ var associerad med konstruktiv utveckling i relationen, såsom konstruktiv konflikthantering och problemlösning. Denna insikt kan överföras till arbetsplatsen, där ilskan kan ses som en drivkraft för förbättringar och innovation.
När en arbetsgrupp misslyckas, som när ett projekt missar sin deadline, kan en initial känsla av ilska vara en motivationskälla. Istället för att hamna i skuldbeläggning, kan du som ledare använda denna energi för att samla teamet, granska vad som gick fel och gemensamt utveckla en plan för att förhindra framtida misslyckanden. På så vis kan ilska vara en katalysator för lagarbete och förbättrade processer.
Å andra sidan visade studien också att förakt hade en starkare koppling till undvikande beteende. I en professionell kontext kan detta översättas till en tendens att undvika svåra samtal eller beslut, vilket kan leda till uppskjutande och försämrad teamdynamik. Om en ledare känner förakt för en medarbetare riskerar hen alltså att dra ner på sin emotionella investering, vilket alltså skadar både relationer och resultat på arbetsplatsen. Forskning visar också att förakt är betydligt mer problematiskt eftersom prestationen kan öka hos de som utsätts för förakt, men självkänslan minskar, och hierarkier på arbetsplatsen förstärks.
-”Ok,” säger du kanske nu.
-”Förakt är dåligt, jag fattar. Men menar du att det är OK att gå omkring på jobbet och vara ilsken i största allmänhet”?
Nej, självklart inte. För vi skall kunna vara konstruktivt arga behöver vi också vara empatiska. Empati består nämligen av bland annat förståelsen av smärta hos andra, graden av egen känslomässig upprördhet, samt förståelse och reglering av känslor hos en själv.
Om du vill vara framgångsrikt förbannad på jobbet bör du alltså förstå hur din ilska riskerar att drabba andra, känna igen känslan hos dig själv, vara medveten om hur stark den är och dessutom kunna reglera den.
Och DÅ kan den vara en mäktig drivkraft för förändring – vilket jag märkt i praktiken eftersom jag har jobbat med VD-coaching i många år, och ganska många höga chefer tidvis agerar under extrem press.
Min erfarenhet är också att ytterst få goda ledare känner förakt för sin omgivning. Människor som gör de är dessutom mer benägna att ha narcissistiska och antisociala drag– det vill säga, de brukar få problem med sina relationer i största allmänhet (vilket de i och för sig tenderar att tycka är andra människors fel, eftersom dessa är odugliga eller enfaldiga). Ilska kan därmed föra människor närmare varandra, men förakt brukar leda till avståndstagande.
Sammanfattningsvis är det avgörande att inte bara förstå när och hur den egna ilskan kan vara konstruktiv på arbetsplatsen, utan även känna till de negativa effekterna av förakt, samt att lära sig härbärgera och hantera dessa känslor. I vanlig ordning verkar det alltså som att det är helt avgörande att lära sig leda sig själv, om man vill kunna leda andra.
Kontaktperson
Andreas Lökken
Head of Executive Assessment & Senior Consultant
andreas.lokken@novare.se +46 (0) 735 02 50 62 Linkedin