Ring din företrädare
Varför pratar så få nytillträdda ledare med sina företrädare?
Många av världshistoriens stora draman handlar om succession. Bitvis har det varit ganska våldsamma familjehistorier, som i Oidipus, Kung Lear, och Star Wars. I nutid mindre fysiskt våldsamma men mer maktpolitiska House of Cards, Mad Men, och 2016 års alldeles utmärkta The Founder med Michael Keaton.
Problematiska relationer är i centrum, verksamheten skildras ofta ganska perifert. Den operativa vardagen som kung, företagsledare, eller topppolitiker brukar inte skildras så speciellt ingående. Våra hjärnor är helt enkelt designade för att tänka på relationer, historia, och framtid när vi drömmer oss bort. Om Star Wars-filmerna hade skildrat utdragna APT-möten på Dödsstjärnan hade dom inte blivit någon större succé.
Vårt moderna samhälle har lyckligtvis mer ordnade processer för succession – både globala företag och statliga institutioner använder psykologer för att göra urval till nyckelroller – men dramat finns kvar för de som är direkt inblandade.
Vår neuropsykologiska grundprogrammering styr oss fortfarande. Relationer, en mer eller mindre korrekt bild av det förflutna och förhoppningar om framtiden upptar våra tankar.
Den som lämnar en ledarroll lämnar också ett avtryck och en historia om vad som åstadkommits, både inom och utom organisationen. Den tillträdande ledaren är oftast fokuserad på förhoppingar och löften, har arbetat hårt och målmedvetet under många år och utsetts i hård konkurrens med andra lika ambitiösa kandidater.
En sak som förenar moderna successionsprocesser med draman från vita duken är bristen på kommunikation och överlämning mellan avgående och tillträdande ledare. Novare genomför hundratals rekryteringar varje år och vår uppskattning är att mindre än tio procent av de som tar sig an en ledarroll aktivt kontaktar sin företrädare för en personlig överlämning. Vilket är både deprimerande och kortsiktigt, eftersom även den mest nytillträdde ledare förr eller senare blir den som skall lämna över till sin efterträdare. Vanligtvis sitter en VD mellan tre och sex år så förr eller senare är det man själv som skall kliva av tronen.
Nä, skall man leta förebilder från vita duken bör vi nog snarare titta på Pippi Långstrump än på Luke Skywalker.
Med insikten om att den som är mycket stark också måste vara mycket snäll så gör hon sin egen grej och skapar relationer till människor runt omkring sig, samtidigt som hon utmanar deras invanda föreställningar. De flesta nytillträdda ledare kan nog vinna en hel del på att inspireras av Pippi Långstrump – inte minst för att även de själva förr eller senare blir en del av historien.
– Andreas Lökken
