Novare Pay sammanfattar regeringens krispaket v16
Nyhet
Tisdagen den 14 april presenterade Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna förslag på ytterligare åtgärder för att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och ekonomi i Sverige. Förslagen lämnas över till riksdagen i en extra ändringsbudget i mitten av maj. Förutom att anståndsräntan halveras till 3,14%, presenterades även förslag på nya regler för korttidspermittering.
Under presentationen av vårbudgeten den 15 april meddelades att regeringen höjer utgiftstaket med 350 miljarder kronor. Det här är första gången en sittande regering föreslår en så stor höjning, men genomförs för att ta höjd för att de redan presenterade åtgärderna kan bli dyrare än beräknat, men också för att inte behöva utesluta eventuella ytterligare åtgärder. Finansministern lyfte fram att resurserna inte är obegränsade, men att Sveriges låga statsskuld erbjuder ett gott utgångsläge.
Mer generösa regler för korttidspermittering
- De tidigare nivåerna för arbetsreducering föreslås utökas till 80%, jämfört med den nu lagstadgade nivån på högst 60%. Detta skulle innebära att arbetstagarna endast arbetar 20%.
- Förstärkningen gäller retroaktivt från 1 maj tom sista juli.
- Förslaget innebär att 70% av lönekostnaderna lyfts från företagen och bärs istället av Regeringen. Sänkningen kan uppgå till 85% om fullt stöd för korttidspermittering utnyttjas i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter.
- Kostnaden för stödet beror på i vilken utsträckning stödet används. Med de gällande nivåerna för arbetsreducering och om 700 000 arbetstagare tar del av stödet, summeras kostnaden till 127,1 miljarder kronor. Även fast regeringen endast har budgeterat 19,5 miljarder kronor för korttidspermitteringar, påpekar Finansministern att den låga statsskulden ger utrymme för åtgärder som dessa.
- Tillväxtverket har idag fått in 24 000 ansökningar, vilket motsvarar 9 miljarder kronor i stöd. Hittills har 16 000 ansökningar beslutats om.
Kontrollen av systemet skärps
- Regeringen belyser skillnaden mellan att missförstå och missbruka systemet. De fortsätter att utveckla arbetet för ytterligare kontroller av aktörer som har för avsikt att utnyttja stödet för korttidspermittering.
- I dagsläget kommer Tillväxtverket att vidta rättsliga åtgärder, såsom polisanmälningar, om fusk har gjorts.
- För att Tillväxtverket ska kunna hantera detta, lånas 100 handläggare från Skatteverket ut för att bistå arbetet. Skatteverket får i sin tur 130 nya medarbetare för att kontrollera företag som får stöd.
Korttidspermittering internationellt
Sverige är inte ensamt om att erbjuda stöd för korttidsarbete
- I Norge kan en anställd bli helt eller delvis permitterad, där det första innebär att arbetstagaren är helt befriad från arbetsplikt.
- Även i Danmark står regeringen för 75% av arbetsgivarens lönekostnader.
- USA har infört ett lånesystem för att undvika uppsägningar av anställda i företag under 500 medarbetare. Minst 75% av lånet måste gå till löneutbetalningar och lånet kan maximalt uppgå till 250% av en genomsnittlig månads arbetskraftskostnader.
Regeringens krispaket
- Korttidspermittering införs från och med den 13 mars (läs mer längre ned i utskicket)
- Karensavdraget slopas tillfälligt mellan 11 mars och 31 maj. Staten betalar ut ersättning för första sjukdagen, men den anställde måste ansöka om detta hos Försäkringskassan
- Kravet på sjukintyg skjuts upp till 21 dagar
- Staten tar tillfälligt hela kostnaden för alla sjuklönekostnader från den 1 april till den 31 maj i första hand.
Stöttning av småföretagares likviditet
- Likviditetsförstärkning via skattekontot, ansökan öppnade för de nya reglerna 30 mars och sker genom blankett på SKVs hemsida.
- Arbetsgivaravgifter, samt egenavgifter, sätts ned för 30 anställda och omfattar lönesummor upp till 25 000 kr per anställd och månad från och med 6 april. Endast ålderspensionsavgiften kvarstår. Gäller mars till juni och påverkar inte stödnivåerna på korttidsarbete.
- Alla företag ska kunna begära anstånd med momsinbetalningar, som trädde i kraft 8 april retroaktivt, från antingen 27 december 2019 eller januari 2020 beroende på hur momsen redovisas.
- Statlig företagsakut inrättas med ett maxbelopp på 75 miljoner kronor. Staten tar 70 procent av risken och garantiavgiften är beroende på bankens riskklassning av företaget. Löptid upp till tre år och inga ränteinbetalningar de första 12 månaderna.
- Egenföretagare kan begära återbetald skatt för 2019 för att betala senare eller kvittera mot framtida förluster.
- Regeringen avsätter 5 mdkr hyresstöd till företag i utsatta branscher såsom hotell/service/detaljhandel, i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror.
Riksbanken och Finansinspektionen
- Riksbanken lånar ut 500 miljarder kronor till drabbade företag via bankerna, med straffavgift om bankerna inte kan visa att pengarna har gått till företagen. Det väntas även fler åtgärder.
- Finansinspektionen sänker bankers buffertkrav från 2,5 % till 0 %. Detta för att värna om kreditförsörjning och upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.
Information om korttidspermittering
Kort information om reglerna (uppdateras dagligen):
- Ansökan öppnade 7 april, men reglerna tillämpas från den 16 mars.
- Stöd kan beviljas för högst sex månader i följd med möjlighet – inom en lagstadgadfrist – ansöka om tre ytterligare månader. Gäller 2020
- Stödet administreras av Tillväxtverket
- Lönetak: 44 000kr
- Semesterersättning ingår inte, dock oklart kring övriga lönedelar som provision och tjänstepension, i nuläget utgår vi ifrån från att det ej täcks
- Handläggningstiden är osäker
- Avtalen kan ingås för att gälla retroaktivt
Uppdatering av riksdagsbeslutet 2 april
- För att underlätta för små familjeföretag slopas familjemedlemsundantaget tillfälligt, dvs även familj till arbetsgivaren kan få stöd för korttidsarbete.
- Verksamheter som i huvudsak finansieras av allmänna medel kan nu också tillfälligt söka stöd för korttidsarbete.
- Stöd lämnas även till arbetstagare under uppsägningstid
- Löneminskningen uppgår till 4, 6 respektive 7,5 % om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent
Vilka omfattas?
Alla arbetsgivare förutom dessa:
- Stat, landsting, kommuner och kommunalförbund.
- Aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, landsting, kommuner och kommunalförbund har ett rättslig bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamheten.
- Företag som vid tidpunkten för ansökan är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd kan inte få stödet.
- Egenföretagare omfattas inte av korttidsarbete.
Alla arbetstagare som:
- Varit anställda under en jämförelsemånad som infaller tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutat om godkännande. Det innebär att alla nyanställda, provanställda och övriga temporära anställda exkluderas enligt nuvarande information.
- Arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden, detta diskvalificerar därmed t.ex. interimspersonal
Hur ansöker arbetsgivare?
- Processen består av godkännande och därefter beslut om preliminärt stöd. Den första stödmånaden i stödperioden får infalla senast 45 dagar efter godkännandet. I annat fall får stöd inte lämnas.
- Preliminärt stöd kan utbetalas först efter att Tillväxtverket har godkänt och beviljat ansökan
- Efter beviljat stöd är arbetsgivaren skyldig att med jämna mellanrum (i enlighet med vad som anges i lagen om korttidsarbete) göra en avstämning för att fastställa slutligt stöd
- Enligt ordinarie lagstiftning kan man endast få stöd för varslad personal, men under undantagsperioden 2020 även för uppsagd personal
Kollektivavtal eller inte?
Vad gäller för arbetsgivare med kollektivavtal?
- Förhandling av avtal sker med facket och förutsatt att det finns ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete. Procentsnivåer kan då skilja mellan medarbetarna.
- Man kan även byta omfattning efter tid eller återgå till normalt arbete som regleras i ett nytt lokalt kollektivavtal.
Vad gäller för arbetsgivare utan kollektivavtal
- Skriver istället överenskommelse om korttidsarbete med minst 70% av de anställda på driftsenheten(varje del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område). Avtalen kan ingås först när korttidsarbete aktualiserats. Ett sådant avtal ska innehålla vilka anställda det innefattar och vilken procentsnivå arbetstiden ska reduceras med (enligt gällande nivåer). Procentsnivåer kan inte skilja mellan medarbetarna.
- Även dessa arbetsgivare kan byta omfattning efter tid eller återgå till normalt arbete, men avtal skrivs då med alla deltagande 70%
Slutsatser
Reglerna för korttidspermittering har i dagsläget många för- och nackdelar där vissa branscher missgynnas. Permitteringen medför en minskning av arbetstiden och är därmed särskilt utformad för bolag med produktion som dragit ned på takten. Flertalet nya bolag inom tech har inte möjlighet att tillåta minskad arbetstid men har akuta behov att komma ned i lönekostnad.
Olika spelplaner för bolag med eller utan kollektivavtal
Lars Stugemo och Per Wallentin belyser i sin artikel i Dagens Industri att reglerna kring korttidspermittering för de bolag utan kollektivavtal inte fungerar där uppdrag är kopplade till individuella konsulter, projekt och team. För att använda sig av de skattefinansierade stödåtgärderna tvingas den kunskapsintensiva tjänsteindustrin att ta bort livsviktiga intäkter från andra behövande kunder eller sektorer, när 70 procent av samtliga anställda behöver delta i korttidsarbete. För att inte stoppa teknikutvecklingen och Sveriges konkurrenskraft, bör principen om lika villkor och behandling följas, dvs att företag med eller utan kollektivavtal bör ha samma möjligheter till att hantera den pågående krisen.
Även Nima Sanandaji skriver i Svenska Dagbladet att permitteringsreglerna innebär att företag utan kollektivavtal missgynnas, då de fråntas flexibiliteten att anpassa sig till krisen. Den ekonomiska politik som förs sätter hårt tryck på att bolag snabbt ska teckna kollektivavtal eller riskera utslagning.
Det finns dock en annan vinkling på det här problemet. Även fast permitteringsreglerna har fått skrivningar som förfördelar bolag med kollektivavtal, har avsaknad av kollektivavtal samtidigt betydligt större frihetsgrader vad gäller möjligheten att:
- Forma individuella överenskommelser om lönesänkningar
- Eventuellt pausa ålderspensionsavsättningar
- Förhandla med sina ägare om att en lönesänkning kan förenklas om ägarna tillskjuter aktier som fördelas mellan de anställda (aktielön)
Kontaktperson
Johanna Sommarlund
Konsult & delägare
Johanna.Sommarlund@novare.se +46 (0) 735 15 66 61
