Andreas Lauritzen, Ingrid Bonde och Erika Andersson. Foto: Viktor Nyman

Ingrid Bonde i samtal med Novares Andreas Lauritzen om ersättningar

Publicerat 2018, 12 juni

I samband med presentation av rapporten På tal om lön 2018 samtalade Novare Pays Andreas Lauritzen med Ingrid Bonde, idag styrelseordförande för Hoist Finance och Klimatpolitiska rådet samt styrelseledamot i Danske bank, Loomis, Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning och Securitas. Ingrid Bonde är tidigare vd för AMF och generaldirektör för finansinspektionen.

Andreas: Hur ser processen vid ersättningsfrågan ut?

Ingrid: Enligt min erfarenhet har de flesta farfarsprincip, det vill säga att besluten sker på fler nivåer. Det är relativt okomplicerat när man har fasta löner men vid rörliga program är det stämmorna och ägarna som ska in i bilden – då blir det lite mer komplicerat. Där har vi sett en positiv utveckling när de institutionella ägarna har utvecklat riktlinjer. Reglerna är heltäckande och följer man dem vet man vad som gäller. Vi har också en god samordning av de internationella ägarnas syn på de svenska bolagens program och det är positivt. Det svåra tycker jag med den rörliga lönen är det finns många olika varianter, hur hittar man rätt? Ingen ägare har ju problem med att betala för ett bra resultat – men hur definierar man ett bra resultat? Och hur mäter man det? Där kan det bli svårt och knepigt.

Andreas: Ja, det är svårt att hitta perfekt system. Och med den nya lagstiftningen kommer processarbetet bli ännu mer krävande. Det vi har haft fokus på under många år är vad och hur, ganska tekniska krav. Frågan man söker svar på nu är ju varför – och den lägger många bolag lite tid på idag.

Ingrid: Det är klart man försöker hitta de rätta drivkrafterna för bolaget vid en given tidpunkt – men vad är de? Och vad blir de negativa effekterna om man bara fokuserar på X för att det ger effekt på bonusen – och inte på Y? Det finns många program som ger fel resultat, där gäller det att tänka efter innan – det ska vara tydliga definitioner av vad som ska uppnås. Vad jag brukar ha som indikator vid bonusprogram är en enkel fråga: vad kommer det kosta att administrera det här programmet? Är det dyrt  – då ska man tänka ett varv till för då är det krångligt. Sen finns ju också frågan om den egna investeringen – idag är det allt vanligare att styrelse och vd har aktier i bolagen, då har man samma risktagning som ägarna.

Andreas: Kan man göra enkla modeller? Måla upp scenarion av typen vad händer med ersättningen om aktiekursen går ner eller upp 10%?

Ingrid: Ja, det är ju syftet med Aktieägardirektivet – en ökad transparens. Grundtanken är bra, konsekvensen för ett litet land som Sverige är att det blir ett hårt tryck på ett fåtal namngivna individer. Vi har en del kvar när det gäller varför, konsekvens, motivation och utfall. Beloppen är vi tydliga med. Jag tror inte det blir så stor omställning, vi har en kultur som är sund med tydliga riktlinjer och skillnader mellan ägare, styrelse, ledning. Om man inte har det – då finns utrymme för ett skevt beteende.

Andreas: En fråga som har varit aktuell det senaste året är att man inte längre får fakturera sitt styrelsearvode. Vad tror du det ger för effekt i framtiden?

Ingrid: Jag är lite förvånad över att det inte hänt mer under årets stämmosäsong. Men jag tror det kommer förändra en hel del. Styrelsearbete kräver alltmer tid – och de nya arvodena reflekterar inte det arbetet. Som er rapport visar har det kommit många nya vdar under året, det kan också vara en klassisk fråga om utbud/efterfrågan där utbudet har varit högt vilket pressar ersättningarna.

Andreas: Styrelsearvodena är lika för alla idag, de enda som har mer är styrelseordförande eller utskottsordförande. Är det dags för individuella arvoden?

Ingrid: Nej, det tror jag är fel väg att gå. Vi har ett kollektivt ansvar vilket gör att ingen är mer värd än någon annan. Men däremot kan man motivera skillnaden mellan ordförande och styrelse och den kan accentueras ännu mer tycker jag.

Andreas: Rörliga arvoden? Det finns idag i marginell utsträckning men ändå – är det något som kommer sprida sig?

Ingrid: Att ta betalt för enskilda möten tycker jag är fånigt, men däremot kan det vara så att vissa år mer utmanade än andra men det vet man ju inte förrän efteråt – skulle man få det i efterskott? Jag har svårt att se hur det skulle fungera rent praktiskt i en större skala.

Andreas: Ersättning kopplad till aktiekursen då?

Ingrid: Det är ju det man indirekt vill säkerställa när man nu alltmer kräver av ledamöter att man har ett årsarvode av ägande i bolaget och det ger ju en långsiktighet.

 

Läs mer om rapporten På tal om lön 2018 >>

Dela

« »