Hur karismatiska ledare lyckas (och misslyckas)
Vilka personliga kvaliteter gör att människor blir makthavare?
Och hur vet vi om de blir bra i rollen?
Nu pratar vi inte om typ en drottning som ärvt ett kungadöme, eller om parkeringsvakten som ger dig böter för att du ”glömt” betala p-avgiften. Drottningen och p-vakten utövar makt kopplad till positionen de har. De har fötts in i rollen, respektive lärt sig en uppsättning juridiska regler för att företräda statligt sanktionerad makt.
Nej, vi pratar om karismatisk auktoritet som bygger på personlig charm och utstrålning – alltså kvaliteter helt oberoende av stamtavla eller formell position.
Bland ledare som brukar beskrivas som karismatiska hittar vi bland annat Jacinda Ardern, Adolf Hitler, och Mahatma Gandhi. Vilket väl bara bekräftar att karisma återfinns i alla politiska läger, och är en resurs för ledare oavsett agenda.
Just det där med agendan och kvaliteten i det karismatiska ledarskapet är fokus för en studie med det härliga namnet ”The Double-Edged Sword of Leader Charisma”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology.
I studien utvärderades deltagarnas grad av karisma, och dessutom deras faktiska effektivitet som ledare.
Detta är vad forskarna kom fram till:
- Karisma är en uppsättning individuella egenskaper som gör att en person kan påverka andra människors känslor, åsikter, och beteenden.
- Karisma är generellt en god kvalitet hos ledare, och påverkar medarbetares engagemang, prestation, tillit och arbetstillfredsställelse.
- Karisma är mer eller mindre positivt beroende på sammanhang. I kriser och sammanhang där kraven är höga är karisma viktigare än i sammanhang där allt går i sin vanliga lunk. Det är mer sannolikt att karismatiska ledare träder fram i ett krig eller en pandemi än i vardagen när allt går sin gilla gång.
- För en karismatisk ledare är uppfattningen om den egna förmågan att få saker och ting gjorda direkt kopplad till graden av karisma. Världens mest karismatiske person tycker alltså sannolikt att han/hon också är den som kan få mest gjort.
- I verkligheten – och i omgivningens ögon – ser det annorlunda ut. Studien visar att ”lagom är bäst” även gällande karisma – bortom en viss punkt börjar den faktiska förmågan att få saker och ting gjorda avta, ju mer karismatisk ledaren är.
- Emotionell stabilitet kompenserar för höga nivåer av karisma. Extremt karismatiska ledare som får känslomässiga utbrott vid små motgångar bör du alltså undvika, eftersom de mycket sällan lyckas med vad de vill åstadkomma, även om du vill tro på dem.
- Ledare med låg grad av karisma uppfattas som ostrategiska eftersom de misslyckas med att sätta riktning för sin verksamhet. Ledare med hög grad av karisma uppfattas som ineffektiva eftersom de har orealistiska bilder av vad de själva kan åstadkomma.
– ”OK,” säger du kanske nu.
– ”Det var många punkter det. Har du nåt konkret tips att komma med?”
Ja, om du vill kunna bedöma dugligheten hos en karismatisk ledare behöver du vara vaksam på vilka känslor och tankar ledaren väcker hos dig och ställa dem i relation till din upplevelse av omvärlden. Om det händer saker som gör dig rädd eller arg är det sannolikt att du är mer mottaglig för karismatiskt ledarskap – och då väljer du med fördel att följa den ledare som är lagom karismatisk, emotionellt stabil, och inte spär på din egen och andras rädslor.
Där har du alltså det rent vetenskapliga receptet för gott karismatiskt ledarskap. Hör av dig om du är intresserad av att veta mer!
– Andreas Lökken, Head of Executive Assessment på Novare Executive Search
Kontaktperson
Andreas Lökken
Head of Executive Assessment & Senior Consultant
andreas.lokken@novare.se +46 (0) 735 02 50 62 Linkedin
